Hur många liv har vi egentligen levt?

En så intressant fråga, men som ingen egentligen kan svara på... I alla fall inte på ett vetenskapligt plan (mig veterligen). 

Jag har fnulat på detta fler gånger än jag kan räkna och när jag kom in i hypnosens värld blev det så rörande tydligt att min själ bär på ofantligt mycket mer än det jag själv upplevt med den under den här livstiden. Under sessioner har jag sett kvinnor uppleva flera olika liv under flera olika tidsepoker. Jag själv inkluderat. Och det var DÅ det klickade. Det var då jag började tro på att själen faktiskt är en vandrande energi. 

En energi som minns! 

Innan jag hittade hypnosen så var fakta väldigt viktigt för mig. Jag ville veta, ha belägg, kunna luta mig på en studie osv. 

Men nu är det inte särkilt relevant längre. Klart det kan vara skönt att luta sig på en studie, men vad säger det egentligen? Gör det någon skillnad? 

Är inte livet en upplevelse som bara kan just upplevas? 

First hand. Här och nu. 

Och den som upplever är den som äger tänker jag. Så om jag upplever är jag, om jag är så finns jag. Make sense?! 

För mig förändrades hela synen på livet när jag började tänka på det ur dehär perspektivet. 

Plötsligt är livet en ständigt pågående resa som jag äger. Självklart springer man rätt in i en taggbuske emellanåt MEN skillnaden är att jag kan se att själen är här av en anledning och ju mer jag kan leva i linje med min själs mening, ju lättare flyter allting. Ju bättre mår min kropp. Ju lättare bär jag mig själv genom stormarna. 

Det bor en enorm styrka i att sakta lära sig att dansa i regnet och jag önskar innerligt att man redan som barn fick lära sig detta. Vilket är en av många anledningar till att det känns livsavgörande för mig att våga lite på min själs riktning, var den än tar mig.  

Jag är nämligen helt övertygad om att varenda en av oss är satta här, just precis nu för att skapa något. Och de taggbuskar vi dundrar in i är där för att lära oss att navigera snåren mot målet som själen kommit hit för att uppnå. 

Och jag förstår att det kan låte superflummig för många. Jag köper de! Ni få alla tycka att jag är en foliehatt, det är helt okej. För jag vet inifrån och ut att detta är rätt för mig. Min själ är min "gud", den är min vägvisare, min helare, min hamn.

Vi är alla sammankopplad energi, länkade. 

Frågan är om du vill vara en av de som sprider glädje, värme, kärlek och ljus, eller dras du åt mörker och smärta?